Ulcerös colit
Ulcerös kolit är en kronisk tarmsjukdom som innebär inflammation i tjocktarmen vilket ger sår och blödningar från slemhinnan. De allra flesta som drabbas är mellan 15 och 35 år. Sjukdomsförloppet kan inte förutsägas – en del har bara ett par sjukdomsattacker, medan andra har återkommande attacker.
Inflammationen uppkommer då kroppens immunförsvar börjar angripa den egna vävnaden. Sjukdomen kommer i attacker som i allmänhet är mer allvarliga ju mer utbredd sjukdomen är.Det går inte att helt undgå inflammationsprocessen, men det går att sätta in förebyggande behandling.
Sjukdomstecken och diagnos
Sjukdomsförloppet är mycket växlande. Symtom under en attack kan vara blodiga och slemmiga diarréer, magsmärtor, feber, många toalettbesök, smärta i muskler och leder, trötthet och viktminskning.
Symtomen är i hög grad beroende av hur utbredd sjukdomen är. Hos några begränsas sjukdomen till ändtarmen, vilket ger relativt milda symptom. Hos andra är även den nedre delen av tjocktarmen påverkad, medan den hos åter andra omfattar hela tjocktarmen.
Diagnosen ställs genom en rektoskopi, eller en fiberoptisk undersökning, av den nedre delen av tjocktarmen och ändtarmen. Läkaren tar också vävnadsprover från slemhinnan, vilket normalt kan påvisa förekomst av ulcerös colit. En fiberoptisk undersökning av hela tarmen (koloskopi) eller en röntgenundersökning med kontrast är nödvändig för att fastslå sjukdomens utbredning. Blodprov är viktigt för att bestämma inflammationens styrka och eventuell blodbrist (anemi).
Vad orsakar Ulcerös colit?
Vilka mekanismer som gör att sjukdomen bryter ut är inte klarlagd. Teorier finns om immunologiska faktorer och en kombination av arv, miljö och kost. Stress kan vara en bidragande orsak både till sjukdomens debut och nya skov, men detta gäller inte alla. Kosten kan ha en viss betydelse, framför allt vid skov då man bör undvika mjölkprodukter
Hur behandlas ulcerös colit?
Behandlingen består ofta av tabletter och lokalbehandling när sjukdomen är aktiv. Även under inaktiva perioder bör behandling med inflammationshämmande tabletter i de flesta fall fortsätta. Sjukdomen kan ofta dämpas med medicinsk behandling, men kirurgi kan bli nödvändig i vissa, svårare fall. Då tas hela tjocktarmen bort.
